Gomorron!
Härlig dag mormor (Jag alltså) hade igår.
Hämtade barnen och jag trotsade det som hände för några år sen med Wilma o Linnea..På fötterna åkte högklackat igen!!
Men i en påse så hade jag lagt grova skor för eventuella promenader nån annanstans,hihihi.
Alternerade mellam Alva o Anton,klockan halv nio kom fröken ut med klockan o ringde..
Åh jag bara njuter,nostalgi så det skriker om det.
Jag fick också stå på rad och hälsa på fröken (Tror ni jag blev 7 år igen då eller?)
Ettan gick till sig i rummet brevid och VI skulle sätta oss i en ring(Oooops,hur skulle jag komma ner till den nivån tro!)
Fröken förstod så det var pall till mej och henne.
Nu fick jag välja pall som var bäst men dom var allt lite gingliga.
Satte spärr mot golvet så då gick det bra.
Hade bara satt mej till rätta så var det tyst i klassen då BÖRJAR det surra...
Åh jag bara tänkte:Måtte det inte va i min väska...
Nja min är det inte sa fröken..Nä det surrar i min väska sa jag (rodnar om ni förstår) ALLA tittar på mig.Jag tryckte till väskan mot golvet för att det inte skulle höras.Det var ju ingen volym på men hördes väldigt väl när det var tyst. Sen kom det några täta surr det sista,nån som lämna meddelande,puh,varför just nu? Fröken säger..surrar det? ringer det?
Njao det kanske är min som ringde säger jag,fanns ju inte så många att välja på precis..ja det var nog inte min iallafall säger fröken med len ton:)) Hahaha,kollade ju direkt på rasten sen det var våran resursare på kommunen som ville ha tag på mej,hihihi,berättade fadäsen för henne sen,hon skratta de gott,HON tänkte att jag kanske SOV!!! Jo jag tackar jag!
Mitt lilla barnbarn tryckte sig nära mormor må ni tro,tog min hand emellanåt ,tryggheten ett tag där kanske..
Dom höll på med matte,la till dubbelt eller drog ifrån i form av saker av filt som låg på golvet som dom jobbade så bra med.
Sen alternerade jag emellan dessa barn,kom sen in i ettan där var det "räck upp handen " som gällde också.Så rediga var dom,där fick jag vara "hjälpfröken" till och me'.
Sen var det mat varmkorv med mos,passade bra det,fick sitta ihop med Anton.Han var nog lite stolt tror jag för alla ville ju veta vem jag var.
Alva hade minsann tagit med ett äpple till fruktstunden åt mormor det va snällt det..
Ja när klockan var ett då var det REDAN slut!!
Det gör jag om igen ska ni veta!!
Ha en underbar tisdag ♥
Kram Gunilla
"Lycka är när saker i vardagen blänker som guld."
**************
På väg...
Alva visar mormor gården...
Alvas läxa...
Anton läser för mormor..
Anton i matsalen.
Här är Alva med ringklockan...Nostalgi!!